Hemkommen!

Nu är vi hemma igen efter en helg i Strängnäs.. Det har varit bra & trevligt! :)
Den 8/5 drar allvaret igång, de är då hela SMtävlingen börjar!
Denna helgen var en mjukstart m träning på Lördag & idag var det två & två som körde på banan.
Tävlade om Bästa tiden!
Tyvärr börja motorn strula för Micke.. :\ Men för Peter gick det bra!
Men som sagt - Det var tur att det strula idag så det inte kom på SM!
Men de Micke körde gick bra!! Följde banan fint & så tycker jag! :)



Nu tror jag att jag ska hoppa i duschen sen blire sängen, man blir trött av Rallycross! ;)


En dag när jag dammsög tänkte jag på PellePlutt boken, och grönna på en ramsa/historia jag läste tusentals ggr när jag var liten och kunde inte komma på hur den gick. Och av en Slump kom jag idag in på ens facebooksida (vet ej vems) och såg att han hade den där. Så här kommer den:


Jag bodde på Köttbullsgatan nummer fläsk, tre trappor upp på nedersta våningen. Där låg jag i min bottenlösa säng och läste spännande kurslitteratur. Plötsligt hörde jag ljudlösa steg från trappan, och en man kom in med en bladlös kniv utan skaft. Han stack kniven i hjärtat på mig, men som tur var hade jag hjärtat i halsgropen och överlevde. Förfärad sprang jag mot hamnen för allt jag hade och köpte en tågbiljett för resten. Båten tutade och bryggan gick. Efter en lång resa och några sekunder råkade jag ut för skeppsbrott och flöt i land på en rostig spik. Jag hade kommit till en öde ö där nakna kannibaler dansade omkring med händerna i byxfickorna. Utan att röra mig gick jag fram till en hydda, sparkade upp dörren och hoppade in genom fönstret. Därinne låg fem uppätna mackor utan pålägg. Jag plockade bort skinkan, åt upp mackorna och fortsatte min vandring in i djungeln. Plötsligt stod jag öga mot öga med tre lejon. Jag sköt det ena med mitt sista skott, och det tredje med mitt näst sista. Sedan lyfte jag bomullstussar tills jag fick ryggskott och sköt det andra. På stadig fot traskade jag vidare och föll ner i en tom fallgrop där det fanns en rasande tiger. Nu hängde mitt liv på en tråd och på den tråden klättrade jag upp. Mina ben var fortfarande paralyserade av skräck när jag raskt sprang ner till stranden. Där skrek jag så att det eka och i den ekan rodde jag hem.

Hahaha!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0